Fy för att inte få njuta av den sanna tillfredställelsen i att ha bidragit till statskassan med förvärvad inkomst idag! Det är trots allt torsdag och man vill trots allt jobba. Men icke idag icke - det tillät inte färgen i almanackan. Nåt fantasifoster var visst ute och flög för tusentals år sedan och då ska vi visa tillbörlig respekt.
Man är nödd och tvungen att umgås med sin familj, ligga och slöa i sängen långt in på förmiddagen och sedan äta en ruskigt sen frukost tillsammans. Inte ens en morgontidning fanns att bråka om, för reportrar och fotografer och tidningsutdelare ska respektera även dom.
Man är nödd och tvungen att packa ryggsäckar och ge sig ut i den fullfrodiga vårens skogar och hitta en len plats nära vatten att picknicka på. Så besvärande att vinka på båtar och beskåda sin brunkindade flicka lyckligt skovla vatten i strandkanten och promenera på vitsippeklädd skogsmark. Känna sambons varma, starka hand om sin.
Allt detta när man helst av allt bara vill sitta inne på sitt lilla kontor och vända papper och höra telefonder ringa hysteriskt mycket!
Sen måste man masa sig iväg för umgänge med goda vänner och le åt stojande tvååringar och underhållande anektdoter från umgängets liv och leverne. Man måste äta en massa god mat, stå ut med efterrätt och nybryggt kaffe och löften om sommarfest och gud vet vad.
Outhärdligt! Fullständigt outhärdlig dag säger jag er!
Skönt att man får gå och jobba imorgon!
Ja hua håller med. Vi var tvungna att åka till Muskö och äta god mat, dricka vin, fira mamma och umgås med familjen, hua..
SvaraRadera