En annan uppiggande flaska

fast än mer lappen på flaskan. Bara sådär en tisdag i november.

Jag har världens bästa chef!

Nu tar jag till flaskan

Mörkret tog mig även denna höst. Dagarna håller en bra energinivå- men eftermiddagarna och kvällarna: Herrejössesjävlatrött!
Lagar mat på autopilot för att sedan säcka ihop som en ballong med pyspunka i soffan. Noll ork.
Ikväll somnade jag framför "halvåtta hos mig" och grymtade enligt vittnesmål till varje gång ordet "frikadeller" nämndes, vilket roade resten av familjen. Ändå skönt- man måste inte vara vaken för att vara underhållande.

Måste få tag på mitt uppåttjack. Min vän på flaska i höstmörkret. I morgon är det jag som drar till hälsokosten och bunkrar upp med Chi San!

Skådisquiz!

Vem spelade huvudrollen i "Den enfaldige mördaren"? Var det: Bild 1; Johanna Bergman, eller var det: Bild 2; Stellan Skarsgård?

Vinnaren slipper se filmen någonsin.

Living doll

Efter en instensiv helg med träning och umgänge har jag tagit en dag för mig själv. Skrotar runt hemma och återhämtar mig mentalt och fysiskt. Njuter av tystnaden och av att inte prata och inte lyssna.

Bäst som jag står och viker tvätt hör jag en stämma från köket: Jag är hungrig!

Jag hinner sucka lite tyst för mig själv och kontstatera att det nu är slut på friden, innan jag kommer ihåg att: Hey, jag är väl ensam hemma?!

Letar upp rösten och finner denna läskigt välsminkade docka på sin potta i ett hörn i köket. Hon har suttit tyst där sedan två veckor då hon hamnade där i väntan på rengöring efter att Tyran och pappan gett henne neongul gröt att äta.

Två veckor och två Bag-In-Box senare är hon alltså hungrig igen.

Jag förklarade att jag inte alls planerade att laga mat, torka spyor eller på annat sätt ta hand om henne idag, och att om hon knystade det minsta skulle jag dränka henne i kallt vatten.

Än så länge är det tyst där ute, men jag ser för mitt inre hur hon googlar numret till DRIS.

Kanske skulle ta och

tvätta lite granna?

Släng dig i väggen Dostojevkij!

Asså shiiiiit vad jag längtar till onsdag! Då ska jag och Moan gå på premiären av Breaking Dawn, den fjärde Twilightfilmen. De tre tidigare har pappan gått med på då jag tydligen varit helt beyond förstånd. Tänkt att de där tonårshistorerna är inget för mig.

Så en sjuk hemmadag hade jag verkligen ingenting att läsa. Så jag började läsa den första boken som ligger till grund för den första filmen. Och har inte kunnat sluta! Vilken story! Vilket berättande! Vilka karaktärer! Vilken dramaturgi! Vilka filmatiseringar. Vilken casting! Vackra Edward och Bella! Vackra varma Jakob. Ett underbart och intelligent triangeldrama mellan en tonårstjej, en vampyr och en varulv. Nedskrivet med sådan kärlek och sådan sinnlighet.

Och i fjärde filmen/boken blir Bella gravid! Åhhhh, hur ska det gååååååååå!?

Läs och se, språkförbistringen i början av detta inlägg är ett medvetet grepp och inte en dålig inverkan pga överdos av tonårslitteratur!

Pannkakstorsdag

Tyra står för middagen, då blir det pannkaka. Men mest slickar hon i sig smöret att steka i. Och jag tänker att det är så bra för den lilla skrikan att fetta på. Mamman med bakdel som en ladugårdsdörr får slicka i sig vattendropparna efter disken och övertyga sig om att det är bra för henne! Men i helgen! Då är det tjejfest och ostfrossa! För att liksom hedra kossorna bakom ladugårdsdörren. ?

Han går som en karl

Somliga dagar rullar livet liksom bara på utan tid eller ork för att stanna upp, reflektera, fråga, lyssna och se oss själva och varandra. Det är OK tycker jag, så länge somliga andra dagar bjuder på uppenbarelser, bekräftelse och ett och annat kåtslag.

Häromdagen stegade min långbente snubbe in på mitt jobb, sådär lite vindpinat rosenkindad och rufsig efter en höstlig cykeltur. Med nån himla tredagarsstubb, småskitiga stora starka händer, jeansrumpa och breda axlar.
Jag blev så drabbad att jag tappade konceptet. Han pratade med mig med jag hörde inte vad han sa. Han hämtade någontring men jag vet inte vad det var. Jag uppförde mig inte alls professionellt när omgivningen försvann ur mitt synfält. Mina okontrollerade närmanden och lystna blickar var inte direkt diskreta, och rosenkinderna fick en djupare färg på den stackars objektifierade sambon som bokstavligen flydde ut ur lokalen.

Resten av min jobbkväll såg jag genom en febrig lins och räknade ner timmarna tills jag skulle få komma hem till härligheten. Väl hemma försökte han skälla på mig för att jag generat honom så. Men när jag förklarat vad jag ser ibland när jag ser på honom såg han återigen litet generad ut, men också väldigt lycklig. Innan jag hoppade på honom och åt upp honom vill säga.