The ensam-hemma-effect

Tänk vad en ledig fredag och en familjefri helg kan göra för effektiviteten!

Fredag
Arla uppstigning och tejpning av socklar och hörn.
Skotta fram hel bil under halvt isberg.
Hämta målarfärg.
Måla ett lager.
Äta god god lunchsallad med lite lite salami.
Äta upp resten av salamin när lunchen var slut.
Rensa i förvaring och sopsortera.
Ringa skälla på fastighetsägaren för att de inte snöröjt.
Bära ut skräp till bilen och åka till återvinningen.
Hälsa på fastighetsägaren som stod och skottade när jag kom tillbaka.
Måla ett andra lager.
Till Friskis och spinna med Mia.
Äta god god middagssallad med lite mozarella. Eller ganska mycket mozarella faktiskt.
Få mersmak och äta lite av Brien och Chevrén också. Eller ganska mycket faktiskt.
Packa några lådor till.
Ta taberass på vinet.
Uppfyllas av skräckblandad förtjusning att jag ska leda några låtar under Spin Of Hope.
Spotifya hela kvällen på jakt efter spinlåtar.
Läsa morgontidning som nattlektyr.
Sova sött, djupt och ostört.

Lördag
Läsa morgontidningen i sängen.
Sätta på ägg-&tevatten och en tvättmaskin.
Titta ut genom fönstet och lockas att skita i att-göra-listan.
Måla ett tredje lager och hoppas det är det sista.
Äta pasta så jag bli mätt så jag inte äter upp den salami och ost som nu finns kvar efter gårdagen.

Skruva ner allt väggmonterat och täppa igen hålen.
Packa några lådor till?
Gå på ett aerobicspass.

Sen tror jag minsann att att-göra-listans alla rutor är ibockade och då blir det fria aktiviteter.
Så passande en lördagkväll!

En insnöad kväll på Skogsgatan

Ibland är oväder av godo. Som när parabolen eller antennen eller vad vi nu har för mottagare på taket snöar igen, och endast ettan tvåan och fyran funkar.

Vad intressanta program man får se när sambon inte kan zappa runt bland alla CSI, hemsökta hus och ogenomtänkta tjugominuterskomedier!

Jag har suttit helt trollbunden av en norsk dokumentär om ett pakistanskt par som flyr sina familjer och sitt land för att deras kärlek är förbjuden. Kärlek på liv och död. På det Debatt och En idiot på resa. Sambon har somnat i soffan av tristess.

Jag känner att jag måste återta makten över TV-tittandet, åtminstone mitt eget. Tvillingkort nästa! Eller oväder alltjämt!

Lilla lyckan

Jag har (skitasentomsider kanske men skit i det nu!) hittar en desktop gadget som är en att-göra-listfunktion med rutor att bocka i när man gjort det man ska. Och då, *flåsar exalterat* då, när man bockar i, *flåsar exalterat och ivrigt* då gråas punkten och ramlar längst ned på listan och liksom ligger där och påminner om ens framåtanda och effektivitet.

Jag har en för jobbgrejjer och en för privatgrejjer.

Åååå, den lilla kontrollfreaken i mig hjular och slår kullerbyttor och moonwalkar!

Vitt - check!

Bordet är vårat. Hittade ett i Nynäshamn på Blocket. Igår hämtade vi det och nu står det på P´s jobb och väntar på att få komma på plats i vårat nya stora kök!

Bordet är 2.20 utan iläggsskiva och 2.60 med. Det är herrejössesstort vänner! Fatta stormiddagar! Fatta spejs! Fatta rita, måla, pyssla i en en ände, plugga läxor i en annan, surfa i en tredje, käka senmiddag i en fjärde och ta kvällteet i en femte.

Och till jul/påsk/födelsedagar, och alla andra anlednnigar till att umgås och dinera tillsammans, kan tjocka släkten och alla barn sitta tillsammans. Vid samma herrejössesstora bord.

1300 pix och en släpkärra från Statoil. Så. Jävla. Värt.

Några brokiga stolar och turkosa väggar runt det så tror jag att jag sover i köket .

Mentol, korall och vitt

Åh, vad snyggt det ska bli!

I´m gonna love you

like I´ve never been hurt before. I´m gonna love you like I´m indestructable.

Fantastiskt vackert. Och otroligt svårt.

Här ska flyttas X 2!

Vi lämnar ju inom kort den här höghöjdstakade trägolvade genomcharmiga men för lilla lägenheten för ett radhus med grå linoleummattor och fyrkantiga rum. Dock finns ett varsitt rum till alla, rymligt kök, förråd, garage och tomt! Helt klart ett uppköp, även om det har tagit ett tag för mig att kkomma över separationsångesten från vår 4-rumsvåning där vi startade vårat liv som familj på riktigt. 

Jag har ett väldigt sentimentalt förhållande till alla mina gamla hem, från radhuset på Varpavägen där jag växte upp, första lyan i Ronna, BR-tvåan på Heimdallsvägen jag hyrde av mamma och hennes bröder när min älskade mormor dött, min första sambolägenhet på Syréngatan, min unkarlskvinnelägenhet på Kaplansgatan (vilken underbar tid i livet jag spenderade där!), ettan på Rådhusgatan med bullret från helvetet (där utvecklade jag tveklöst min ljudallergi), tvåan med balkong och öppen spis på Templaregatan där jag och P gömde vår förbjudna kärlek, till hit på Skogsgatan. Jag kommer gå förbi här och tycka att det är lite mitt, att det är lite märkligt att någon annan har sitt hem och sitt liv innanför dessa väggar.

Men som sagt  - flytten är av godo och jag kommer nog älska de där linoleummattorna när små treåringsfötter fått springa över dem, tonåringar hårsprayat dem hala och sambon spillt in kaffedoft i dem.

OCH! Jag ska flytta på jobbet också! Jag och kollegan flyttar en trappa upp och kommer bort från spontanspring, onödigt spring och socialt spring (fast det är väldigt trevligt spring så avbryter det mitt arbete hela tiden!) och jag kommer ha möjlighet att stänga dörren och jobba ostört och obrutet - vilken dröm!!! Jag har, just för att det känns så tråkigt att stänga in sig och bli otillgänglig, inte tillåtit mig att se till att kunna göra det, men för att rädda både mig själv och mitt arbete så måste jag. Den här veckan har ihärdiga droppar fått bägaren att rinna över och jag tog upp med min chef att vi har en ohållbar arbetssitution. Min mycket lyhörda och sympatiska chef lovade flytta mig till en bättre plats utan att tveka - och bäst av allt: jag behöver inte ens göra det själv! Under min jobba-hemifrån-dag kallar hon in flyttgardet och swip-swop: NYTT KONTOR!!!

Klumpen i magen och trycket över bröstet lättade lite idag när detta blev bestämt.

Och jag tänker inte vara minsta lilla sentimental över mitt gamla kontor med saloondörrar!

Movin´all up!