Dagens Husmorstips

Ha inte pannkakssmetsbunken och ärtsoppekastrullen stående invid stekpannan när du tillreder den klassiska torsdagsrätten.

Det blir bara pannkaka då.

Eller?

Nej.

Just det.

Stekt ärtkaka och pannsoppa.

Buon appétit!

Dags att damma av här?

Alltså jag vet. Jag behöver damma av här, vädra ur, bädda rent och flytta in. Leva lite. Bokstavligt talat, fast bildligt.

Eller så får det gro igen och självdö.

Kommer liksom inte på något finurligt eller fräckt. Heller inte någonting intelligent eller intellektuellt. Inget hjärteknipande eller magknipande.

Vem bryr sig liksom om att jag gillar mitt jobb, min familj och skogspromenader? Eller vad fan, jag går aldrig i skogen. Spinner gör jag en del. Men vem bryr sig?

Du din stackare som ändå tittar in ibland för att mötas av det igendammade bloggfönstret - vad hade du önskat läsa?

Vippan eller tippen?

LillTrollet och jag är gräsänkor t.o.m söndag, och gör lite som vi vill. Exempelvis städar vi inte och plockar inte undan särskilt efter oss. Dammsuger gör vi absolut inte. Vilket lämnat hemmet mindre trivsamt, så idag for vi ner på stan efter jobb och dagis för shopping och middag ute.
Efter tvunget plaskande i alla vattenkällor staden bistår med och påföljande kisspaus fick vi med oss moster Lena till solig uteveranda för gräddig pasta, kall öl och kall mjölk.
Efter middagen kastade sig LillT i loungesofforna och slängde upp fötterna till ingens förtret, sedan var det dags att ta oss an uppgraderingen av kläder till en knakväxande 3,5-åring.
Inne på Lindex hittade trollet så mycket, så mycket fint, som hon ska önska sig i julklapp. Ännu har hon inte börjat tjata om att vi ska köpa det hon ser, allt lägger hon på önskelistan till jul!
Men skålen med små nagellack vid kassan kunde hon inte motstå, och menade allvarligt att hon behöver ha ett eget nagellack. När jag sa att hon skulle välja färg fiskade hon upp ett blått, och tjoade lyckligt att "den här färgen är perfekt för mig!"
Vi trampade hem på cykeln till Brunnsängs Hage, tappade upp ett bubbelbad som vi njöt av en stund, innan vi gick upp och målade naglarna.
Knappt hann lacket torka förrän det var dags att läsa godnattsaga!

Mamman har fortsatt fira genom att städa badrum och hall, tömma diskmaskin och vika tvätt, man ska väl inte bara ha glamour en hel torsdag?!

Festliga Juni

Vilken månad i annalkande vänner!

Halvjobbardag imorgon, hundkalas på torsdag, barnledigt, inflyttningsknytis med brännboll på lördag och två hela lediga dagar på det!
Föjs av tvådagarsvecka på jobbet då jag drar på andra och avslutande kursen för blivande spinledare torsdag-söndag, eget rum på Siggesta Herrgård!
Tjejhelg helgen därpå då sambon går sin steg 2 och jag får finbesök av Zinkendamerna.
Och sedan är det väl midsommar?! Och jag har en semestervecka mitt uppiallt!

Undrar vem som ska göra mitt jobb på jobbet bara?!

Handskrift

Inser med vemod att jag tappat min handstil. Ja, alltså inte helt, jag kan fortfarande krafsa ihop en inköpslista vid behov, men det är väl också det enda tillfälle jag tar fram papper och penna för att skriva för hand.
Det är ju till och med sällsynt att jag skriver min namnteckning då jag sköter de mesta affärerna via internet och där identifierar mig med e-legitimation.

Och jag som skriver så snyggt! Eller skrev nu då.

Jag har till och med haft ett heltidsjobb som texterska! Förvisso handlade det mest om snabbtextning (butiksskyltar typ: Extrapris! Köttfärs 49:98 100% nöt) men ändå! Nu printas ju allt centralt och skickas till butikerna, vilket resulterar i ett handeskriftförfall även i butiksvärlden. Ingen övning ger ingen färdighet!

Det är nästan som att ett hantverk håller på att förtvina! En konstart håller på att dö ut! Jag vill varna för detta!

Kanske måste jag börja handskriva dagbok igen? Då ligger bloggen risigare till än vanligt.

OBS! Ser på andra, ordentliga bloggare, som kan vett och etikett, att man tydligen ska redogöra för om en blid är lånad. Alla mina bilder är snodda på google bildsök. Förutom de som uppenbart föreställer mig, mitt barn, min snubbe, mitt hem och - ja, ni hajjar!

Tack! Eller?

Ibland händer det. Jag får uppleva en stunds magi och blir helt golvad!
En vän delar med sig av denna Joplinraspiga soulsångerska och jag bara brister. Hjärtat fylls, själen sjunger och ögonen gråter, hon sjunger rakt igenom hela mitt nervsystem.

Men! Det är ju även jobbigt med de starka känslor som väcks av en sång och en artist som denna. För jag tror inte bara det handlar om handlös förälskelse och gränslös beundran, utan jag tror att jag gråter mest för att JAG VILL VARA SÅDÄHÄÄHÄÄÄR!

BUHU!

Sådär lagom nochig, avslappnat ostylad och vanvettigt begåvad.

HULK!

Sådär lite smårufsig, hänghöftad och passionerat inlevelsefull.

SNYFT!


Men jag har en utgången hockeyfrilla, kontorsarsle och en jävligt taskig pipa, så jag antar att jag får gråta mig till sömns.

Tack ändå Daniel!

konversation i afton

P (ganska likgiltigt, knapprandes på telefonen) - Jag träffade Julia och Lucas på Willys.
J (överraskat) - Jaha, vad roligt, hur var det med dem?
P (ganska likgiltigt och fortfarande knapprandes) - Jag vet inte.
J (upprört)- Vaddå vet inte, pratade du inte med dem?
P (alltjämt likgiltig och knapprandes) - Nej.
J (bestört nästan)- Meh! Varför inte det?
P (irriterat) - Jag vet inte, de verkade så stressade, och jag stod vid löken.
J (likgiltigt) - Det förklarar saken.