En barnfri fredag i faggorna

I fredags fick sambon och jag en kväll på tu man hand. Vi var ute och åt och gick sedan på bio. Man kan ju lätt få för sig att det ska spira något romantiskt skimmer över "tu man hand, restaurang, biobesök", inte sant? Men kära ni: en kväll på Heron City är inte unset skimrande, endast slamrande och uttröttande.

Nåja, jag är ju heller ingen romatiker så nu är jag ju inte alls besviken.

Tvärtom, för att slå ihjäl de två timmar som uppstod mellan ätande och filmtittande, hann vi med LED-TVtittande på en närliggande brakstor media marknad, och att släntra över till IKEA och köpa massa bra förvaring som vi nu styrt upp i vår oreda bland gamla urvuxna kläder och röriga förrådshyllor med. Den lilla kontrollfreaken i mig är som på valium.

Efter att ha ätit sushi från en meny som erbjöd "hackad rå fis" och sett en överskattad och överdrivet lång film med Leonardo Di Caprio, kan konstateras att det bästa på hela BF-fredagen var lådköpen på IKEA. Och det ska sambon, som utöver sin enorma charm och stilighet, också kan besitta envishet och veta att avstyra mina tråkplaner på att, istället för att vänta 2 timmar på en biofilm, åka hem och kolla en DVDrulle i trygga hemmasoffan, ha tack för. Annars hade hammaren forfarande legat skavfötters med lågenergilamporna, och Tyras urvuxna kläder hade legat kvar i ovikta högar på mitt nattygsbord.

Jag tror jag börjar bli gammal.

Både för att jag är så trött och vill åka hem istället för att gå på bio.

Och för att jag just skrev "Nattygsbord"