jag vill vara där du är

sa bonde-söker-fru-Åsa när bondlurken undrade vilken sida av kostaketet hon skulle vara på. Då visste jag att han måste välja henne. Det spelade lixom ingen roll om hon stod i dyngan eller på det renspolade golvet så länge hon var där han var. Det är väl vackert? Varför omger sig människan med saker som tränger in i utrymmet och tar plats och skymmer oss för varandra? Som tillexempel den här laptopen i mitt knä. Måste nog göra mig kvitt den nu så jag kan vara där min älskade är.